åtta år gammal igen och fortfarande med hopp om livet

mysig midsommarafton med små barn grillade kikärtsbiffar och sju sorters blommor. längesedan. helt klart värt det.

vet fortfarande inte om jag ska skratta eller gråta. jag gör både och när jag känner för det. tror faktiskt att det är så det ska vara. dock med lite mindre gråt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0