the world around me makes me feel o small, lyla !
okej jag har micket att skriva om. jag lider också av micket stor sömnbrist. det var heelt galet roligt och underbart och bra igår ! jävla city som gav dåliga recensioner dom var ju bra ! bra bra bra.
tänk er känslan. noel sjunger refrängen i don't look back in anger. volymen är hög. alltså rätt rejält hög. men eftersom hela globen sjunger med hörs han inte. det var tufft. rätt så maffigt. (och jag vet jag vet första refrängen sjöng han inte i men han sjöng i andra o då var det såhär. första var också cool dock.)
eller när som drar igång lyla. älska.
eller när allt är mörkt, bildskärmen som det hittills har vart full fart på blir svart, globen blir tyst. 'and the next song is called masterplan.' bara sådär. jaha ifall vi inte skulle veta det liksom, så vet vi nu att det här är masterplan. och ja efter cirka fem minuter, om vi inte visste det innan, så vet vi också att masterplan är grym. helt galet sjukt jävla grym.
eller songbird. jag älskar hela världen när jag hör songbird.
jaa. jag lever fortfarande i min rosa oasis drömbubbla. den kommer nog inte spricka på ett bra tag.
