saganomc

det satt en liten kille (kanske tio år?) på upptåget imorse. tåget var försenat. han ringde någon.

- ja hallå. jag skulle bara meddela att vi är utsatta för en stor försening. ja. tåget skulle avgå 19 minuter över 11. sen så ändrade dom till 30. sen så ändrade dom till 33. 36 - nej vänta 37 kanske - minuter över elva lämnade tåget stationen. ja. hejdå.

jag höll på att dö av skratt. det hängde liksom inte ihop - rösten, språket, kroppen? näej.
jag satt sen resten av resan och försökte a) hålla mig för skratt så fort han tog upp telefonen för att rapportera och b) fundera ut anledningen till hans beteende. några olika förslag:

- psykisk misshandel av överkontrollerande föräldrar. (jag kan verkligen se det här framför mig. speciellt mamman. en riktig äckeltant som egentligen hatar barn och därför får hennes barn inte vara barn. han gör allt för att vara henne till lags och vänder ut och in på sig för att försöka framkalla något han med god vilja skulle kunna tolka som kärlek. men nej. inte ens genom att prata som om han var 52 lyckas han.)
- någon slags sjukdom eller symptom
- skumt sinne för humor