släkten är värst
våra släktmiddagar brukar alltid spåra ur. på ena eller andra sättet. jag har dock aldrig varit med om att dom spårar ur så fullständigt som igår. det var kul.
vi hade diskuterat såna saker som änkepension (finns inte längre hallå ! vi lever inte på 30-talet tack), åldersdiskrimering när det gäller semesterdagar, data-lappen och indianskan i puoltsa, och saker som alla brukar diskutera på sina släktmiddagar. väl ?
skratt, lite ilska, häftiga diskussioner där man ständigt blir avbruten, så som släktmiddagar brukar vara. väl ?
sen spårade det. konversationen följer här i lite förkortad version. farmor frågade morfar om vi också skulle skriva på papprena. (dumt gjort). vilka papper? mamma var blixtsnabb. det visade sig att vi nu måste bestämma om vi vill ha kvar gravplatserna (till farmors mamma o pappa o några till, som jag fattade det sen iaf). vi kom fram till att det borde man nog eftersom det ligger döda människor där. haha. allmänt asgarv o morbida diskussioner om vart man ska bevara dom annars. hej mormor vill du äta lunch med oss?
samtalet kom då in på vart farmor o morfar ville ligga sen ? fanns det platser kvar där eller ville dom spridas någon annanstans? ytterligare diskussioner om puoltsa, älven, fjället, tillstånd hit o dit, havet, minneslund bla bla. nu spårar det på riktigt.
farmor - men jag vill inte ha en begravning.
anne-marie - det vill vi ! eller hur janne? tårta o whisky o massor av vin.
någon - haha ! så åtminstone den kvarlevande får dricka sig full
farmor - men jag vill att ni går hem till mig o lagar mat.
högljudd suck med humoristisk underton.
mamma - men kan du inte laga maten själv då ? innan ?
farmor - haha. joo om jag vet när det blir så ska jag göra det. vad vill ni ha ?
spridda förslag. skratt. nu börjas det på riktigt. allt härnedanför är lite svårt att höra eftersom alla skrattar så att dom ramlar av stolen. lite har nog försvunnit på vägen
camilla - men du får göra nya med jämna mellanrum
farmor - så får vi äta upp dom gamla
mamma - lunchlåda !
camilla - begravningsmiddag !
mamma (håller på att skratta ihjäl sig. tårarna sprutar) - tänk när jga kommer till jobbet (skrattanfall) och dom frågar vad jag har till lunch idag då? (skrattpaus) (inandning) farmors begravningsmiddag !
alla skrattar.på riktigt. ihjäl sig. farmor sätter i halsen o hinner nästan inte laga någon begravningsmiddag alls.
resten tänker jag inte berätta. då skulle ni kunna tycka att vi var konstiga
vi hade diskuterat såna saker som änkepension (finns inte längre hallå ! vi lever inte på 30-talet tack), åldersdiskrimering när det gäller semesterdagar, data-lappen och indianskan i puoltsa, och saker som alla brukar diskutera på sina släktmiddagar. väl ?
skratt, lite ilska, häftiga diskussioner där man ständigt blir avbruten, så som släktmiddagar brukar vara. väl ?
sen spårade det. konversationen följer här i lite förkortad version. farmor frågade morfar om vi också skulle skriva på papprena. (dumt gjort). vilka papper? mamma var blixtsnabb. det visade sig att vi nu måste bestämma om vi vill ha kvar gravplatserna (till farmors mamma o pappa o några till, som jag fattade det sen iaf). vi kom fram till att det borde man nog eftersom det ligger döda människor där. haha. allmänt asgarv o morbida diskussioner om vart man ska bevara dom annars. hej mormor vill du äta lunch med oss?
samtalet kom då in på vart farmor o morfar ville ligga sen ? fanns det platser kvar där eller ville dom spridas någon annanstans? ytterligare diskussioner om puoltsa, älven, fjället, tillstånd hit o dit, havet, minneslund bla bla. nu spårar det på riktigt.
farmor - men jag vill inte ha en begravning.
anne-marie - det vill vi ! eller hur janne? tårta o whisky o massor av vin.
någon - haha ! så åtminstone den kvarlevande får dricka sig full
farmor - men jag vill att ni går hem till mig o lagar mat.
högljudd suck med humoristisk underton.
mamma - men kan du inte laga maten själv då ? innan ?
farmor - haha. joo om jag vet när det blir så ska jag göra det. vad vill ni ha ?
spridda förslag. skratt. nu börjas det på riktigt. allt härnedanför är lite svårt att höra eftersom alla skrattar så att dom ramlar av stolen. lite har nog försvunnit på vägen
camilla - men du får göra nya med jämna mellanrum
farmor - så får vi äta upp dom gamla
mamma - lunchlåda !
camilla - begravningsmiddag !
mamma (håller på att skratta ihjäl sig. tårarna sprutar) - tänk när jga kommer till jobbet (skrattanfall) och dom frågar vad jag har till lunch idag då? (skrattpaus) (inandning) farmors begravningsmiddag !
alla skrattar.på riktigt. ihjäl sig. farmor sätter i halsen o hinner nästan inte laga någon begravningsmiddag alls.
resten tänker jag inte berätta. då skulle ni kunna tycka att vi var konstiga
Kommentarer
Postat av: unge
ärligt talat. det låter som det brukar vara. no differens. men tydligen otroligt roligt. men det tyckte inte jag. dagens gamlingar alltså
Trackback